Svenskundervisningen i Warszawa
Svenska Skolföreningen i Warszawa bedriver skolundervisning i två olika former, som kompletterande svenska samt i form av ett program i samarbete med The American School of Warsaw (ASW). Båda formerna vänder sig till de elever som har svenskanknytning och som har svenska som ett levande språk i hemmet.
Programmet
Den svenska skolföreningen beslutade under våren 1996 att i samarbete med ASW anställa en lärare för att undervisa de svenska skolbarnen i deras modersmål. Barnen hade tidigare deltagit i kompletterande svenskundervisning två timmar per vecka, men man önskade utöka undervisningen i svenska. Ett projekt etablerades i samråd med Skolverket. Projektet omfattade inledningsvis åk 2-8 och utökades senare till åk 1-12. Under 1999 övergick detta till ett permanent program.
Programmet innebär att de elever som går på ASW har möjlighet att läsa svenska inom ramen för skoldagen. Åk 1-5 läser 5 veckotimmar och åk 6-10 läser 6 veckotimmar. Åk 1-2 har färre språktimmar på schemat och därför kompletteras veckoschemat med en eftermiddagslektion. Åk 3-5 läser svenska istället för främmande språk och eleverna i åk 6-10 läser svenska då klasskamraterna har t.ex. drama, kör, etc. IB-elever kan läsa Svenska A och Svenska B. En elev som har Svenska A i sin IB- examen får särskild behörighet i svenska vid ansökan till universitet och högskolor.
Undervisningen är förlagd till olika klassrum på grund av att undervisningen omfattar alla tre skolformerna.
Styrdokument; Läroplaner och kursplaner
Grundläggande bestämmelser om grundskolan återfinns i skollagen (2009/2010:165/ 2010: 800) och skolförordningen (SFS 2011:185) samt gymnasieförordningen (2010: 2039). Genom läroplanen anger regering och riksdag de grundläggande värden som skall prägla skolans verksamhet och de mål och riktlinjer som skall gälla för den. Vid sidan av dessa föreskrifter för skolans verksamhet finns kursplaner. Dessa är bindande föreskrifter som uttrycker de krav staten ställer på utbildningen i olika ämnen. Lokala kursplaner finns, enligt gällande bestämmelser.
Mål
Undervisningsmålen uttrycker det kunskapsinnehåll som ska förmedlas och vilka krav som ställs på eleverna. Dessa mål utgör det främsta underlaget för planeringen av undervisningen.
Målen sätter inte någon gräns för elevens kunskapsutveckling, eftersom undervisningen också differentieras. Elever ska varken hämmas i sin utveckling eller tillåtas att halka efter.
Bedömning och betyg
Från och med HT 2011 använder vi oss av betygsskalan A-F enligt Lgr 11 och Gy2011.
Grundläggande bestämmelser för betygssättningen finns i skolförordningen samt i läroplanen (Lgr11, Gy2011). Nationella betygskriterier finns fastställda för respektive kurs.
De svenska betygen sätts från och med årskurs 6.
Betygen kompletteras med utvecklingssamtal som hålls vid två tillfällen under läsåret. Vid dessa samtal diskuteras elevens kunskaper och färdigheter i förhållande till målen för årskursen.
Varje elev i åk 1-5 har en individuell utvecklingsplan, i samband med utvecklingssamtalen får de en omdömesblankett, där det står skrivet huruvida de uppnått målen eller inte, samt en utvecklingsplan, där det står vad eleven bör förbättra i framtiden.
För elever som inte klarar läroplanens mål finns särskilda åtgärdsprogram, som ska få eleven på rätt köl. Dessa åtgärdsprogram, som är individuella och inte följer en fastställd mall, utformas av rektor och lärare.
Det är dock viktigt att elev och vårdnadshavare involveras när detta stödprogram utformas.
Svenska – lokala kursplaner
Gemensamma mål för verksamheten
Undervisningen skall bedrivas så att eleverna bevarar och utvecklar sina kunskaper i svenska. Eleverna skall ges goda kunskaper i språket.
Vi uppnår detta genom att:
- Arbeta efter lokala arbetsplaner, där syftet och målen med undervisningen fastställs.
- Ha kompetenta lärare med möjlighet till adekvat kompetensutveckling.
- Individualisera utbildningen efter elevens behov.
- Använda aktuella läromedel, dagstidningar, etc.
- Variera träningen i att lyssna, tala och skriva svenska.
- Undervisningen skall bidra till att stärka elevernas svenska identitet.
Vi uppnår detta genom att:
- Språket också stärker kulturarvet som är en viktig del av elevens identitet
- Svenska traditioner och seder uppmärksammas såsom Lucia och nationaldagen. Alla elever deltar i luciafirandet
- Undervisningen skall förbereda eleverna inför framtiden
Vi uppnår detta genom att:
- Elevernas språkkunskaper i tal och skrift stärks så att de kan klara olika situationer de möter i samhället
- Eleverna även får undervisning i historia, samhällskunskap och geografi
- Dagsaktuella händelser diskuteras under lektioner
- Eleverna har tillgång till nyhetstidningar och datorer med internetanslutning
Utöver den rena undervisningen i svenska är dessa lektioner en unik mötesplats där eleverna får möjlighet att träffa andra barn med liknande bakgrund. Svensktimmarna och lärarna utgör en fast punkt i tillvaron där man känner igen sig och talar sitt modersmål.
Undervisning med kunskapskrav
Eleverna ska:
- Utveckla sitt tal-och skriftspråk. Lära sig att uttrycka sig varierat, och kunna anpassa sig till såväl genre som mottagare.
- Tillskansa sig kunskaper om skönlitteratur från olika tider och i olika genrer.
- Läsa såväl romaner, nyhetstidningar och tidskrifter som internetsidor och bloggar.
- Lär sig att analysera texter av olika slag och kunna tolka innebörden i dem.
- Lära sig att tänka kritiskt och kritiskt värdera den information som inhämtas från olika källor, bl.a Internet.
- Stifta bekantskap med de nordiska grannspråken samt de 5 minoritetsspråken i Sverige.
Genom att utveckla sitt språk också utveckla sin egen identitet och sin förståelse för omvärlden
Lokala kursplaner – centralt innehåll
Svenska – årskurs 1-5
År 1
Tala – Lyssna:
- Tala i grupp
- Lyssna på andra
- Uppfatta en kort instruktion
- Lyssna på och förstå en saga
Läsa:
- Läsa ljudenligt stavade tvåstaviga ord
- Känna igen några av de vanligaste ordbilderna
- Ta sig igenom en enkel text
Skriva:
- Forma alla bokstäver, versaler och gemener
- Skriva enkla ord och meningar
- Kunna använda stor bokstav och punkt
- Veta att egennamn skrivs med stor bokstav
- Känna till veckodagar, månader och årstider
- Känna till några vanliga svenska djur och växter
År 2
Tala – lyssna:
- Berätta en händelse eller berättelse inför en grupp
- Lyssna när läraren läser
- Återge en berättelse eller en händelse muntligt
- Uppfatta muntlig instruktion
Läsa:
- Läsa en enkel text med flyt
- Läsa en enkel bok med flerstavig stavning, (högfrekventa ord)
- Läsa och förstå ljudstridiga ord med hjälp av sammanhanget
- Läsa enkel skriftlig instruktion
Skriva:
- Skriva en enkel faktatext
- Skriva dikter
- Skriva bokrecension
- Skriva egna berättelser och sagor (minst 10 meningar, tydlig början, mitt och slut)
- Kunna stava ljudenliga ord med fyra stavelser
- Vokaler och konsonanter
- Börja träna dubbelteckning
- Träna stor bokstav samt skiljetecken; punkt, komma, frågetecken och utropstecken.
- Sveriges djur och natur
- Årstiderna
År 3
Tala – Lyssna:
- Göra en enkel redovisning
- Återberätta innehållet i en bok samt kunna reflektera över det
- Aktivt lyssna på en muntlig framställning
Läsa:
- Läsa en enkel text flytande och förstå innehållet
- Läsa ord med ljudstridig stavning
- Läsa och förstå en lätt kapitelbok
- Vara bekant med ordlistan
Skriva:
- Skriva texter med inledning, handling och slut
- Skriva egna faktatexter
- Bilda sammansatta ord och skriva dem korrekt
- Kunna reglerna för dubbelteckning och känna till andra stavningsregler (ng-,j-, tj-, sj- ljudet)
- Kunna skiljetecken, stor bokstav, punkt komma, frågetecken och utropstecken.
- Sveriges djur och natur
- Känna till några av Sveriges landskap
- Arbeta med förhistoria; istiden och stenåldern
År 4
Tala – Lyssna:
- Kunna diskutera och framföra egna åsikter
- Utföra en presentation av ett arbete inför en grupp
- Redogöra muntligt och skriftligt för en tankegång
Läsa:
- Läsa och förstå en instruktion och arbetsbeskrivning i flera led
- Läsa barn- och ungdomsböcker och kunna reflektera över innehållet
- Läsa faktatexter och kunna reflektera över innehållet
- Använda ordlistor och uppslagsböcker
Skriva:
- Skriva faktatext med hjälp av stödord
- Kunna använda tankekarta
- Skriva mer utförlig bokrecension
- Kunna reglerna för dubbelstavning och andra stavningsregler (ng-,j-, tj-, sj- ljudet)
- Sveriges geografi
- Vikingarna
- Känna till några svenska författare
- Känna till olika litterära former (t ex folksaga, fabel, poesi)
År 5
Tala – lyssna:
- Kunna berätta med hjälp av stödord
- Kunna ge konstruktiv kritik vid kamraters redovisning
- Berätta om handlingen i en skönlitterärbok och uttrycka en egen åsikt om den
Läsa:
- Läsa helt flytande, både högt och tyst med god förståelse
- Kunna läsa textremsan på tv
- Förstå innehållet i en enklare tidningsartikel
- Plocka ut fakta ur en text, t ex genom understrykning, sammanfattning, faktapunkter eller faktameningar.
- Läsa och framföra dikter
Skriva:
- Skriva dialog, brev, insändare, serie, intervju, dikt
- Skriva en berättelse där personer, platser och händelser är beskrivna med ett varierat språk
- Skriva en utförlig bokredovisning
- Recensera böcker, filmer och musik
- Känna till hur en saga är uppbyggd och kunna skriva en
- Kunna stavningsregler och skrivregler (kommatecken, talstreck och styckeindelning)
- Substantiv; singular, plural, bestämd- och obestämd form
- Ta tema på verb
- Komparera adjektiv
- Använda datorn som hjälpmedel
- Sveriges geografi
- Medeltiden och Gustav Vasa
- Svenska författare och personligheter
Övergripande År 1-5
Känna till årets högtider och svenska seder, bruk och traditioner
Svenska årskurs 6-9
På ASW är år 6-8 schemalagda tillsammans och arbetet i svenska följer inte en given lärobok utan undervisningen sker tematiskt. År 9 är ofta schemalagd tillsammans med gymnasiets första år.
Det gör det nödvändigt med en bred och flexibel undervisning, eftersom eleverna ofta är på olika nivåer. Dels p.g.a att de går i olika årskurser men också beroende på vilken skolbakgrund de har i svenska.
Detta ställer höga krav på materialtillgång, men föreningen har under de senaste åren byggt upp en mångfacetterad bank av både skönlitterära verk och flera olika läroböcker och andra faktaböcker. Vi lägger även stor tonvikt vid skönlitterär läsning både för upplevelse och reflektion, och som förstärkning i t ex historieundervisningen.
Läsa
- ungdomslitteratur; självvald och styrd, enskilt eller där en grupp läser samma verk
- klassiker i original eller förenklat
- viss vuxenlitteratur i de högre årskurserna
- olika genrer, t ex myter, sagor, deckare, science fiction
- faktatexter av olika slag och svårighetsgrad
- högläsning
- diktläsning
- ordkunskap
- Läsningen följs av någon form av redovisning, muntlig eller skriftlig
Skriva
- resumé/sammanfattning
- recension och enklare bokanalys
- berättelse/novell
- olika typer av tidningstext; artikel/reportage/insändare/krönika
- faktatext; affischer och kortare faktauppsatser
- praktiska skrivelser; t ex bruksanvisning/beskrivning osv.
- dikt
- språkregler – stavning, interpunktion, styckeindelning osv.
- skrivträning; skriva språkligt varierat och anpassat till situation och mottagare
- diskussion om stil och språk vid olika mottagare/texttyp
Tala
- muntlig redovisning och presentation
- högläsning
- deltagande i diskussioner (ev. förberett)
- dramatisering/improvisation
- utvärdering
Språk och litteratur
- språkmedvetenhet genom viss grundläggande grammatisk terminologi
- ordkunskap, fasta uttryck
- viss kunskap om svenska och utländska texter och författare, och litterära strömningar genom tiderna
- språkhistoria
Medier
- tidningar/TV
- sociala medier
- reklam
- film
Informationssökning
- uppslagsböcker
- informationssökning via t.ex. internet
- kritisk läsning och källhänvisning
Eftersom våra elever läser övriga skolämnen på Amerikanska skolan, så kompletterar vi svenskundervisningen med studier i svensk historia och samhällskunskap. Vi läser och diskuterar löpande svensk media och svenska nyheter. Vi uppmärksammar även svenska högtider och lär oss om svensk kultur och traditioner.
Ordkunskap
Många av eleverna är drivna skribenter och duktiga läsare, men ett område som naturligtvis påverkas av att ha all undervisning på engelska är ordkunskap och stavning. Vi arbetar kontinuerligt med att utvidga ordförrådet, med olika övningar och diskussioner, men även genom att vi läser och diskuterar texter som gör att vi möts av ord från olika ämnesområden.
SO-ämnen
Allmänt
I största görliga mån försöker vi integrera undervisningen av geografi, historia och samhällskunskap med den övriga svenskundervisningen.
Om vi t.ex övar läsförståelse ska vi använda oss av texter som har relevans för svensk realia. På detta vis kan vi förena kunskaper från olika områden i vår undervisning.
Det är en utmaning att integrera SO-ämnen i svenskundervisningen eftersom vi inte har fler undervisningstimmar till förfogande än i en svensk skola.
Fokus ligger på svensk geografi, svensk historia och svensk samhällskunskap.
Eftersom eleverna på Amerikanska skolan också läser engelska som modersmål får vi en del draghjälp därifrån. Vissa moment i svenskundervisningen har de på engelsktimmarna. Detta gäller grammatik, skrivregler, läsförståelse m.m.
Frågor som: vad är ett substantiv?; när sätter man punkt?; vad är styckeindelning; vad betyder översiktsläsning? m.m, behöver vi därför inte lägga ner lika mycket tid på som i en svensk skola.
Detta gör att vi behöver ägna mindre tid åt dessa moment under svensktimmarna och kan ägna mer tid åt att lära oss om svensk geografi, historia och samhällskunskap.
Geografi
Geografi studeras i första hand i årskurs 1-5, men förekommer också högre upp i åldrarna.
Följande områden täcks in:
Sveriges landskap, städer, öar, bergstoppar och vattendrag
De svenska kulturlandskapet: kustlinjen, fjällområdena, skogsområdena, jordbruksmarkerna, glesbygd- och tätortsområden.
Förvandlingen från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.
Svenska naturresurser och dess betydelse för ekonomi
Kärnkraften, vattenkraften och förnybara energikällor
Det miljömedvetna samhället och det globala ansvaret
Historia
Historia studeras i både Elementary School och Middle School. I årskurs 4-5 läser vi om stenåldern, bronsåldern, järnåldern, vikingatiden och medeltiden. I årskurs 6-8 läser vi om svensk historia från 1600-talet till 1800-talets slut.
I historieundervisningen täcker vi in följande områden:
År 3-5
- Stenåldern, bronsåldern och järnåldern
- Vikingatiden och de fornnordiska gudarna
- Kristendomens införande i Sverige
- Medeltiden och framväxten av Sverige
År 6-8
Svenskt 1600-tal, t.ex
- skola och utbildning
- kungar och drottning Kristina
- folkets levnadsförhållanden
- indelningsverk och soldatens villkor i krig och fred
Svenskt 1700-tal, t.ex
- upplysningens tankar
- vetenskap och uppfinningar
- folkets levnadsförhållanden, utbildning…
- kulturliv och Gustav III
- kända personer; t ex Linné, Bellman, Alströmer…
Svenskt 1800-tal, t.ex
- levnadsförhållandena förändras – industrialisering
- vetenskap och uppfinningar
- ett hårt liv; emigration, nykterhetsrörelsen
- samhället demokratiseras, kvinnorörelsen, arbetarrörelsen
- kända personer, t ex Nobel
Övergripande: viktiga frågor
Det viktiga är att eleverna får en inblick i hur det var att leva under en viss tid, för unga och gamla, män och kvinnor, fattig som rik. Hur var det att vara barn på den tiden, kvinna, fattig… Vilka möjligheter, skyldigheter hade de? Hur såg vardagen ut? De bör kunna förstå den historiska utvecklingen, hur tankar och uppfinningar/upptäckter påverkar och förändrar.
De ska känna till några personer och händelser som påverkade historien och människors levnadsförhållanden. Detta kan i vissa fall kopplas till verksamma författare och deras verk.
Samhällskunskap
Samhällskunskap studeras främst i årskurs 9 och 10, men även i viss mån på IB-programmet, där man studerar ämnen som medieklimatet i Sverige och det politiska språkbruket.
I samhällskunskapsundervisningen täcker vi in följande områden:
- Från fattigsverige till framgångsrik industrination: de svenska storföretagens framväxt; det svenska välfärdssystemet; den svenska arbetsmarknaden och dess spelregler; fackföreningsrörelsen och den svenska modellen
- Socialförsäkringssystemen: sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen
- Kvinnorörelsen och kampen för lika rösträtt
- De politiska partierna och relationen mellan regering, riksdag, departement och statliga verk och myndigheter,.
- Det juridiska systemet och domstolsväsendet.
- De nationella minoriteterna och språksituationen i Sverige
- Framväxten av ett mångkulturellt samhälle – från den första arbetskraftsinvandringen på 60-talet till dagens
- De svenska medierna: från de stora, rikstäckande dagstidningarna till de sociala medierna och bloggosfären.
Kursplan – kompletterande svenska
Vi utgår i undervisningen från styrdokumentet ”Kursplan i svenska för kompletterande svenska för svenska elever i utlandet”.
Eftersom elevernas förutsättningar är väldigt olika är mycket av undervisningen differentierad och individanpassad.
Följande moment täcks in:
- Lästräning: Tyst läsning och högläsning
- Skrivträning: Skriva egna berättelser, sagor och dikter
- Muntlig framställning: Göra en muntlig redovisning inför grupp
- Grammatik: De vanligaste skriv- och stavningsreglerna, ordklasserna
- Ordkunskap: Bygga upp ordförrådet
- Sverige: Läsa om Sverige, svensk historia, svenska författare och personligheter, svenska traditioner
År 1-5
Skolverkets rekommendation för elever som läser kompletterande svenska utomlands:
Mål
- Att utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läsa på egen hand och av eget intresse
- Att utveckla sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra
- Att utveckla sin språkliga förmåga att förstå och uttrycka sig i tal och skrift i olika språkliga sammanhang
- Att utveckla sitt ordförråd och sin begreppsbildning
- Att utveckla sin förmåga att i samtal med andra uttrycka de känslor och de tankar litteraturen väcker
- Att få möjlighet att komma i kontakt med svenskt kulturarv såsom sånger, traditioner, geografi, historia och litteratur
- Att få möjlighet till inblick i vad som händer i Sverige idag
- Skolverkets mål för elever som inte avser att fortsätta sina studier i Sverige:
- Kunna i vardagliga sammanhang läsa och samtala om texter av olika slag
- Kunna uttrycka erfarenheter, känslor och åsikter i tal och skrift
- Känna till förhållanden och traditioner i Sverige, både vad som avser modern tid och äldre tider
År 6-9
Skolverkets rekommendation för elever som läser kompletterande svenska utomlands (och som siktar på att ha kunskaper motsvarande svensk grundskola):
Mål
- Att utveckla språklig säkerhet i tal och skrift och kunna, vilja och våga uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövra medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan för liv i och fortsatta studier i Sverige eller i annat land
- Att genom eget skrivande fördjupa sin insikt i grundläggande mönster och grammatiska strukturer i språket samt utveckla sin förmåga att tillämpa skriftspråkets normer i olika sammanhang
- Att utveckla sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika slag och att anpassa läsningen och arbetet med texten till dess syfte och karaktär
- Att stifta bekantskap med centrala författarskap i Sverige
- Att tillägna sig kunskaper om det svenska språket, dess ständigt pågående utveckling, dess uppbyggnad, ursprung och historia samt utveckla förståelse för varför människor skriver och talar olika.