Svenskundervisningen i Warszawa

Svenska Skolföreningen i Warszawa bedriver skolundervisning i två olika former, som kompletterande svenska samt i form av ett program i samarbete med The American School of Warsaw (ASW). Båda formerna vänder sig till de elever som har svenskanknytning och som har svenska som ett levande språk i hemmet.

Programmet

Den svenska skolföreningen beslutade under våren 1996 att i samarbete med ASW anställa en lärare för att undervisa de svenska skolbarnen i deras modersmål. Barnen hade tidigare deltagit i kompletterande svenskundervisning två timmar per vecka, men man önskade utöka undervisningen i svenska. Ett projekt etablerades i samråd med Skolverket. Projektet omfattade inledningsvis åk 2-8 och utökades senare till åk 1-12. Under 1999 övergick detta till ett permanent program.

Programmet innebär att de elever som går på ASW har möjlighet att läsa svenska inom ramen för skoldagen. Åk 1-5 läser 5 veckotimmar och åk 6-10 läser 6 veckotimmar. Åk 1-2 har färre språktimmar på schemat och därför kompletteras veckoschemat med en eftermiddagslektion. Åk 3-5 läser svenska istället för främmande språk och eleverna i åk 6-10 läser svenska då klasskamraterna har t.ex. drama, kör, etc. IB-elever kan läsa Svenska A och Svenska B. En elev som har Svenska A i sin IB- examen får särskild behörighet i svenska vid ansökan till universitet och högskolor.

Undervisningen är förlagd till olika klassrum på grund av att undervisningen omfattar alla tre skolformerna.

Styrdokument; Läroplaner och kursplaner

Grundläggande bestämmelser om grundskolan återfinns i skollagen (2009/2010:165/ 2010: 800) och skolförordningen (SFS 2011:185) samt gymnasieförordningen (2010: 2039). Genom läroplanen anger regering och riksdag de grundläggande värden som skall prägla skolans verksamhet och de mål och riktlinjer som skall gälla för den. Vid sidan av dessa föreskrifter för skolans verksamhet finns kursplaner. Dessa är bindande föreskrifter som uttrycker de krav staten ställer på utbildningen i olika ämnen. Lokala kursplaner finns, enligt gällande bestämmelser.

Mål

Undervisningsmålen uttrycker det kunskapsinnehåll som ska förmedlas och vilka krav som ställs på eleverna. Dessa mål utgör det främsta underlaget för planeringen av undervisningen.

Målen sätter inte någon gräns för elevens kunskapsutveckling, eftersom undervisningen också differentieras. Elever ska varken hämmas i sin utveckling eller tillåtas att halka efter.

Bedömning och betyg

Från och med HT 2011 använder vi oss av betygsskalan A-F enligt Lgr 11 och Gy2011.

Grundläggande bestämmelser för betygssättningen finns i skolförordningen samt i läroplanen (Lgr11, Gy2011). Nationella betygskriterier finns fastställda för respektive kurs.

De svenska betygen sätts från och med årskurs 6.

Betygen kompletteras med utvecklingssamtal som hålls vid två tillfällen under läsåret. Vid dessa samtal diskuteras elevens kunskaper och färdigheter i förhållande till målen för årskursen.

Varje elev i åk 1-5 har en individuell utvecklingsplan, i samband med utvecklingssamtalen får de en omdömesblankett, där det står skrivet huruvida de uppnått målen eller inte, samt en utvecklingsplan, där det står vad eleven bör förbättra i framtiden.

För elever som inte klarar läroplanens mål finns särskilda åtgärdsprogram, som ska få eleven på rätt köl. Dessa åtgärdsprogram, som är individuella och inte följer en fastställd mall, utformas av rektor och lärare.

Det är dock viktigt att elev och vårdnadshavare involveras när detta stödprogram utformas.

Svenska – lokala kursplaner

Gemensamma mål för verksamheten

Undervisningen skall bedrivas så att eleverna bevarar och utvecklar sina kunskaper i svenska. Eleverna skall ges goda kunskaper i språket.

Vi uppnår detta genom att:

Arbeta efter lokala arbetsplaner, där syftet och målen med undervisningen fastställs.
Ha kompetenta lärare med möjlighet till adekvat kompetensutveckling.
Individualisera utbildningen efter elevens behov.
Använda aktuella läromedel, dagstidningar, etc.
Variera träningen i att lyssna, tala och skriva svenska.
Undervisningen skall bidra till att stärka elevernas svenska identitet.

Vi uppnår detta genom att:

Språket också stärker kulturarvet som är en viktig del av elevens identitet
Svenska traditioner och seder uppmärksammas såsom Lucia och nationaldagen. Alla elever deltar i luciafirandet
Undervisningen skall förbereda eleverna inför framtiden

Vi uppnår detta genom att:

Elevernas språkkunskaper i tal och skrift stärks så att de kan klara olika situationer de möter i samhället
Eleverna även får undervisning i historia, samhällskunskap och geografi
Dagsaktuella händelser diskuteras under lektioner
Eleverna har tillgång till nyhetstidningar och datorer med internetanslutning

Utöver den rena undervisningen i svenska är dessa lektioner en unik mötesplats där eleverna får möjlighet att träffa andra barn med liknande bakgrund. Svensktimmarna och lärarna utgör en fast punkt i tillvaron där man känner igen sig och talar sitt modersmål.

Undervisning med kunskapskrav

Eleverna ska:

Utveckla sitt tal-och skriftspråk. Lära sig att uttrycka sig varierat, och kunna anpassa sig till såväl genre som mottagare.
Tillskansa sig kunskaper om skönlitteratur från olika tider och i olika genrer.
Läsa såväl romaner, nyhetstidningar och tidskrifter som internetsidor och bloggar.
Lär sig att analysera texter av olika slag och kunna tolka innebörden i dem.
Lära sig att tänka kritiskt och kritiskt värdera den information som inhämtas från olika källor, bl.a Internet.
Stifta bekantskap med de nordiska grannspråken samt de 5 minoritetsspråken i Sverige.

Genom att utveckla sitt språk också utveckla sin egen identitet och sin förståelse för omvärlden

Lokala kursplaner – centralt innehåll

Svenska – årskurs 1-5

År 1

Tala – Lyssna:

Tala i grupp
Lyssna på andra
Uppfatta en kort instruktion
Lyssna på och förstå en saga

Läsa:

Läsa ljudenligt stavade tvåstaviga ord
Känna igen några av de vanligaste ordbilderna
Ta sig igenom en enkel text

Skriva:

Forma alla bokstäver, versaler och gemener
Skriva enkla ord och meningar
Kunna använda stor bokstav och punkt
Veta att egennamn skrivs med stor bokstav
Känna till veckodagar, månader och årstider
Känna till några vanliga svenska djur och växter

År 2

Tala – lyssna:

Berätta en händelse eller berättelse inför en grupp
Lyssna när läraren läser
Återge en berättelse eller en händelse muntligt
Uppfatta muntlig instruktion

Läsa:

Läsa en enkel text med flyt
Läsa en enkel bok med flerstavig stavning, (högfrekventa ord)
Läsa och förstå ljudstridiga ord med hjälp av sammanhanget
Läsa enkel skriftlig instruktion

Skriva:

Skriva en enkel faktatext
Skriva dikter
Skriva bokrecension
Skriva egna berättelser och sagor (minst 10 meningar, tydlig början, mitt och slut)
Kunna stava ljudenliga ord med fyra stavelser
Vokaler och konsonanter
Börja träna dubbelteckning
Träna stor bokstav samt skiljetecken; punkt, komma, frågetecken och utropstecken.
Sveriges djur och natur
Årstiderna

År 3

Tala – Lyssna:

Göra en enkel redovisning
Återberätta innehållet i en bok samt kunna reflektera över det
Aktivt lyssna på en muntlig framställning

Läsa:

Läsa en enkel text flytande och förstå innehållet
Läsa ord med ljudstridig stavning
Läsa och förstå en lätt kapitelbok
Vara bekant med ordlistan

Skriva:

Skriva texter med inledning, handling och slut
Skriva egna faktatexter
Bilda sammansatta ord och skriva dem korrekt
Kunna reglerna för dubbelteckning och känna till andra stavningsregler (ng-,j-, tj-, sj- ljudet)
Kunna skiljetecken, stor bokstav, punkt komma, frågetecken och utropstecken.
Sveriges djur och natur
Känna till några av Sveriges landskap
Arbeta med förhistoria; istiden och stenåldern

År 4

Tala – Lyssna:

Kunna diskutera och framföra egna åsikter
Utföra en presentation av ett arbete inför en grupp
Redogöra muntligt och skriftligt för en tankegång

Läsa:

Läsa och förstå en instruktion och arbetsbeskrivning i flera led
Läsa barn- och ungdomsböcker och kunna reflektera över innehållet
Läsa faktatexter och kunna reflektera över innehållet
Använda ordlistor och uppslagsböcker

Skriva:

Skriva faktatext med hjälp av stödord
Kunna använda tankekarta
Skriva mer utförlig bokrecension
Kunna reglerna för dubbelstavning och andra stavningsregler (ng-,j-, tj-, sj- ljudet)
Sveriges geografi
Vikingarna
Känna till några svenska författare
Känna till olika litterära former (t ex folksaga, fabel, poesi)

År 5

Tala – lyssna:

Kunna berätta med hjälp av stödord
Kunna ge konstruktiv kritik vid kamraters redovisning
Berätta om handlingen i en skönlitterärbok och uttrycka en egen åsikt om den

Läsa:

Läsa helt flytande, både högt och tyst med god förståelse
Kunna läsa textremsan på tv
Förstå innehållet i en enklare tidningsartikel
Plocka ut fakta ur en text, t ex genom understrykning, sammanfattning, faktapunkter eller faktameningar.
Läsa och framföra dikter

Skriva:

Skriva dialog, brev, insändare, serie, intervju, dikt
Skriva en berättelse där personer, platser och händelser är beskrivna med ett varierat språk
Skriva en utförlig bokredovisning
Recensera böcker, filmer och musik
Känna till hur en saga är uppbyggd och kunna skriva en
Kunna stavningsregler och skrivregler (kommatecken, talstreck och styckeindelning)
Substantiv; singular, plural, bestämd- och obestämd form
Ta tema på verb
Komparera adjektiv
Använda datorn som hjälpmedel
Sveriges geografi
Medeltiden och Gustav Vasa
Svenska författare och personligheter

Övergripande År 1-5

Känna till årets högtider och svenska seder, bruk och traditioner

Svenska årskurs 6-9

På ASW är år 6-8 schemalagda tillsammans och arbetet i svenska följer inte en given lärobok utan undervisningen sker tematiskt. År 9 är ofta schemalagd tillsammans med gymnasiets första år.

Det gör det nödvändigt med en bred och flexibel undervisning, eftersom eleverna ofta är på olika nivåer. Dels p.g.a att de går i olika årskurser men också beroende på vilken skolbakgrund de har i svenska.

Detta ställer höga krav på materialtillgång, men föreningen har under de senaste åren byggt upp en mångfacetterad bank av både skönlitterära verk och flera olika läroböcker och andra faktaböcker. Vi lägger även stor tonvikt vid skönlitterär läsning både för upplevelse och reflektion, och som förstärkning i t ex historieundervisningen.

Läsa

ungdomslitteratur; självvald och styrd, enskilt eller där en grupp läser samma verk
klassiker i original eller förenklat
viss vuxenlitteratur i de högre årskurserna
olika genrer, t ex myter, sagor, deckare, science fiction
faktatexter av olika slag och svårighetsgrad
högläsning
diktläsning
ordkunskap
Läsningen följs av någon form av redovisning, muntlig eller skriftlig

Skriva

resumé/sammanfattning
recension och enklare bokanalys
berättelse/novell
olika typer av tidningstext; artikel/reportage/insändare/krönika
faktatext; affischer och kortare faktauppsatser
praktiska skrivelser; t ex bruksanvisning/beskrivning osv.
dikt
språkregler – stavning, interpunktion, styckeindelning osv.
skrivträning; skriva språkligt varierat och anpassat till situation och mottagare
diskussion om stil och språk vid olika mottagare/texttyp

Tala

muntlig redovisning och presentation
högläsning
deltagande i diskussioner (ev. förberett)
dramatisering/improvisation
utvärdering

Språk och litteratur

språkmedvetenhet genom viss grundläggande grammatisk terminologi
ordkunskap, fasta uttryck
viss kunskap om svenska och utländska texter och författare, och litterära strömningar genom tiderna
språkhistoria

Medier

tidningar/TV
sociala medier
reklam
film

Informationssökning

uppslagsböcker
informationssökning via t.ex. internet
kritisk läsning och källhänvisning

Eftersom våra elever läser övriga skolämnen på Amerikanska skolan, så kompletterar vi svenskundervisningen med studier i svensk historia och samhällskunskap. Vi läser och diskuterar löpande svensk media och svenska nyheter. Vi uppmärksammar även svenska högtider och lär oss om svensk kultur och traditioner.

Ordkunskap

Många av eleverna är drivna skribenter och duktiga läsare, men ett område som naturligtvis påverkas av att ha all undervisning på engelska är ordkunskap och stavning. Vi arbetar kontinuerligt med att utvidga ordförrådet, med olika övningar och diskussioner, men även genom att vi läser och diskuterar texter som gör att vi möts av ord från olika ämnesområden.

SO-ämnen

Allmänt

I största görliga mån försöker vi integrera undervisningen av geografi, historia och samhällskunskap med den övriga svenskundervisningen.

Om vi t.ex övar läsförståelse ska vi använda oss av texter som har relevans för svensk realia. På detta vis kan vi förena kunskaper från olika områden i vår undervisning.

Det är en utmaning att integrera SO-ämnen i svenskundervisningen eftersom vi inte har fler undervisningstimmar till förfogande än i en svensk skola.

Fokus ligger på svensk geografi, svensk historia och svensk samhällskunskap.

Eftersom eleverna på Amerikanska skolan också läser engelska som modersmål får vi en del draghjälp därifrån. Vissa moment i svenskundervisningen har de på engelsktimmarna. Detta gäller grammatik, skrivregler, läsförståelse m.m.

Frågor som: vad är ett substantiv?; när sätter man punkt?; vad är styckeindelning; vad betyder översiktsläsning? m.m, behöver vi därför inte lägga ner lika mycket tid på som i en svensk skola.

Detta gör att vi behöver ägna mindre tid åt dessa moment under svensktimmarna och kan ägna mer tid åt att lära oss om svensk geografi, historia och samhällskunskap.

Geografi

Geografi studeras i första hand i årskurs 1-5, men förekommer också högre upp i åldrarna.

Följande områden täcks in:

Sveriges landskap, städer, öar, bergstoppar och vattendrag

De svenska kulturlandskapet: kustlinjen, fjällområdena, skogsområdena, jordbruksmarkerna, glesbygd- och tätortsområden.

Förvandlingen från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.

Svenska naturresurser och dess betydelse för ekonomi

Kärnkraften, vattenkraften och förnybara energikällor

Det miljömedvetna samhället och det globala ansvaret

Historia

Historia studeras i både Elementary School och Middle School. I årskurs 4-5 läser vi om stenåldern, bronsåldern, järnåldern, vikingatiden och medeltiden. I årskurs 6-8 läser vi om svensk historia från 1600-talet till 1800-talets slut.

I historieundervisningen täcker vi in följande områden:

År 3-5

Stenåldern, bronsåldern och järnåldern
Vikingatiden och de fornnordiska gudarna
Kristendomens införande i Sverige
Medeltiden och framväxten av Sverige

År 6-8

Svenskt 1600-tal, t.ex

skola och utbildning
kungar och drottning Kristina
folkets levnadsförhållanden
indelningsverk och soldatens villkor i krig och fred

Svenskt 1700-tal, t.ex

upplysningens tankar
vetenskap och uppfinningar
folkets levnadsförhållanden, utbildning…
kulturliv och Gustav III
kända personer; t ex Linné, Bellman, Alströmer…

Svenskt 1800-tal, t.ex

levnadsförhållandena förändras – industrialisering
vetenskap och uppfinningar
ett hårt liv; emigration, nykterhetsrörelsen
samhället demokratiseras, kvinnorörelsen, arbetarrörelsen
kända personer, t ex Nobel

Övergripande: viktiga frågor

Det viktiga är att eleverna får en inblick i hur det var att leva under en viss tid, för unga och gamla, män och kvinnor, fattig som rik. Hur var det att vara barn på den tiden, kvinna, fattig… Vilka möjligheter, skyldigheter hade de? Hur såg vardagen ut? De bör kunna förstå den historiska utvecklingen, hur tankar och uppfinningar/upptäckter påverkar och förändrar.

De ska känna till några personer och händelser som påverkade historien och människors levnadsförhållanden. Detta kan i vissa fall kopplas till verksamma författare och deras verk.

Samhällskunskap

Samhällskunskap studeras främst i årskurs 9 och 10, men även i viss mån på IB-programmet, där man studerar ämnen som medieklimatet i Sverige och det politiska språkbruket.

I samhällskunskapsundervisningen täcker vi in följande områden:

Från fattigsverige till framgångsrik industrination: de svenska storföretagens framväxt; det svenska välfärdssystemet; den svenska arbetsmarknaden och dess spelregler; fackföreningsrörelsen och den svenska modellen
Socialförsäkringssystemen: sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen
Kvinnorörelsen och kampen för lika rösträtt
De politiska partierna och relationen mellan regering, riksdag, departement och statliga verk och myndigheter,.
Det juridiska systemet och domstolsväsendet.
De nationella minoriteterna och språksituationen i Sverige
Framväxten av ett mångkulturellt samhälle – från den första arbetskraftsinvandringen på 60-talet till dagens
De svenska medierna: från de stora, rikstäckande dagstidningarna till de sociala medierna och bloggosfären.

Kursplan – kompletterande svenska

Vi utgår i undervisningen från styrdokumentet ”Kursplan i svenska för kompletterande svenska för svenska elever i utlandet”.

Eftersom elevernas förutsättningar är väldigt olika är mycket av undervisningen differentierad och individanpassad.

Följande moment täcks in:

Lästräning: Tyst läsning och högläsning
Skrivträning: Skriva egna berättelser, sagor och dikter
Muntlig framställning: Göra en muntlig redovisning inför grupp
Grammatik: De vanligaste skriv- och stavningsreglerna, ordklasserna
Ordkunskap: Bygga upp ordförrådet
Sverige: Läsa om Sverige, svensk historia, svenska författare och personligheter, svenska traditioner

År 1-5

Skolverkets rekommendation för elever som läser kompletterande svenska utomlands:

Mål

Att utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läsa på egen hand och av eget intresse
Att utveckla sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra
Att utveckla sin språkliga förmåga att förstå och uttrycka sig i tal och skrift i olika språkliga sammanhang
Att utveckla sitt ordförråd och sin begreppsbildning
Att utveckla sin förmåga att i samtal med andra uttrycka de känslor och de tankar litteraturen väcker
Att få möjlighet att komma i kontakt med svenskt kulturarv såsom sånger, traditioner, geografi, historia och litteratur
Att få möjlighet till inblick i vad som händer i Sverige idag
Skolverkets mål för elever som inte avser att fortsätta sina studier i Sverige:
Kunna i vardagliga sammanhang läsa och samtala om texter av olika slag
Kunna uttrycka erfarenheter, känslor och åsikter i tal och skrift
Känna till förhållanden och traditioner i Sverige, både vad som avser modern tid och äldre tider

År 6-9

Skolverkets rekommendation för elever som läser kompletterande svenska utomlands (och som siktar på att ha kunskaper motsvarande svensk grundskola):

Mål

Att utveckla språklig säkerhet i tal och skrift och kunna, vilja och våga uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövra medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan för liv i och fortsatta studier i Sverige eller i annat land
Att genom eget skrivande fördjupa sin insikt i grundläggande mönster och grammatiska strukturer i språket samt utveckla sin förmåga att tillämpa skriftspråkets normer i olika sammanhang
Att utveckla sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika slag och att anpassa läsningen och arbetet med texten till dess syfte och karaktär
Att stifta bekantskap med centrala författarskap i Sverige
Att tillägna sig kunskaper om det svenska språket, dess ständigt pågående utveckling, dess uppbyggnad, ursprung och historia samt utveckla förståelse för varför människor skriver och talar olika.